inte en gnutta mjöl eller socker så långt ögat kan nå. En härlig höstdag här på västkusten. Och jag tror minsann att det innebär höststädning i trädgården
Bara för att semestern är slut så är inte grillsäsongen över, inte på långa vägar. Häromkvällen bjöd vi hem våra vänner Ylva och Magnus (och deras lille bebis på två månader) på grillat, och då bjöds det bland annat på grillad sparris med parmesansås
Men ibland räcker liksom inte tiden till. Jag tror många känner igen sig. Särskilt när kvällen börjar närma sig och man inte hunnit planera för vad som ska serveras vid kvällsmaten
Att rabarberna står som spön i backen just nu har vi ju redan konstaterat och att det inte gör oss det minsta är också redan ett känt faktum, vi testar mer än gärna nya recept med de rosa syrliga pinnarna
Enenda smet, ändå blir resultatet en kaka med två lager. Ett undre krämigt skikt med ett stycke fluffig sockerkaka på toppen – sådant kan väl inte kallas annat än magi
Dock hade vi en Elsa som skulle cykla på sin trehjuling mest hela tiden, så vi fick äta i omgångar. Eller cykla är lite fel ordval, det fick fungera mer som en sparkcykel
Pyttipanna tycker jag är ganska gott, men när jag pluggade i Lund föråt jag mig lite på fryst Krögarpytt som vi alltid hade hemma som backup, så det är inte ofta jag äter någon form av pyttipanna numera
Kommentarer
Logga in eller Registrera för att kommentera.